Sannerligen, människorna skall få förlåtelse för allt, för sina synder och för sina hädelser, hur de än hädar. Men den som hädar den heliga anden får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd. (Mark 3:28-29)
Så – hur gör man för att häda mot den Helige Ande? Vi kikar på ett allt för vanligt exempel:
”Ja, jag som Kristi präst tror. Kristus är återuppstånden, och vad härligt, han dog för ALLA mina synder! Mennn… party! Titta där, en söt korgosse. Sju år gammal. Honom vill jag ha att göra som jag vill med. Och då GÖR jag det! Jag kan ju alltid bekänna mina synder efteråt, för den allt förlåtande Herren, och sedan kan jag ta mig nästa lilla gosse… ändra på mina vanor? Nä, varför det? Ångra mig? Nä, varför det? Ingen är ju perfekt, och det är här är min lilla synd, och alla synder är ju faktiskt förlåtna, och Jesus förstår varje syndares hjärta. Jag fortsätter. I fem år, tio år, femton år, och oj vad jag njuter av mitt härliga liv! Sedan när jag dör har ju Jesus i alla fall burit allt och jag går fri! Låt festen fortsätta!”
DETTA är att häda den Heliga Ande, och häda det Jesus gjorde på korset för oss. ”Jag BEHÖVER INTE be om min synds förlåtelse, för Jesus har ju betalat priset. Att be om förlåtelse innebär att jag ber om hjälp med att UPPHÖRA med mitt beteende. Och det vill jag ju faktiskt inte. Ur hjärtat. Jag vill fortsätta som förr. Jag längtar inte efter någon förändring. Och varför skall jag nu göra det, vi ÄR ju alla syndare, och ingen är perfekt, och Jesus har ju dött för mina synder.”
Det är inte synden i sig, vilken den nu är, det är attityden. Delvis undertiden som synden pågår, och också efteråt. Jag har rättigheten, som kristen, att njuta av vilka gräsligheter som helst, för Jesus bär ju bördan.
Ja, det är möjligt att som kristen kämpa med en och samma synd i årtionden, utan att någonsin bli av med den. Men tanken som kristen, bebodd av Kristi heliga Ande, är ju att det finns en önskan, en vilja att kämpa emot. Vet jag med hundraprocentig säkerhet att någon sådan önskan eller vilja inte fanns hos Ravi Zacharias? Nej, det vet jag inte. Där har jag skrivit i affekt. Jag kan misstänka det, eftersom han ägde två SPA-inrättningar, och det var där som övergreppen begicks. Om han nu skulle önskat sig, ur hjärtat, att göra sig av med sin synd, finns ju exempelvis möjligheten att sälja SPA-inrättningarna och lägga pengarna på att äga något annat. Det förhindrar inte möjligheterna till att begå övergrepp, men åtminstone försvårar.
Jesus själv påtalar om och om igen, att det finns faktiskt en synd, som inte går att förlåta, och det är den som vi inte ber om förlåtelse för:
• Matteus 12: 30-32: "Den som inte är med mig är mot mig och den som inte samlar med mig sprider. Och så säger jag er: all synd och hädelse kan förlåtas. Men hädelse mot Anden kommer inte att förlåtas. Den som talar ett ord mot Människosonen kommer att förlåtas, men den som talar emot den Helige Ande kommer inte att förlåtas, varken i denna tidsålder eller i den kommande tidsåldern.
• Markus 3: 28–30: 28 Sannerligen säger jag er: Alla synder skall förlåtas för människosonen och hädelser med vilka de hädar: Men den som hädar den Helige Anden har aldrig förlåtelse, men är i fara för evig fördömelse.
• Lukas 12: 8-10: "Jag säger er: den som erkänner mig inför människorna, Människosonen kommer också att erkänna honom inför Guds änglar. Men den som förnekar mig inför människorna kommer att bli avskedad inför Guds änglar. Och alla som talar ett ord mot Människosonen kommer att bli förlåtna, men den som hädar den Helige Ande kommer inte att förlåtas. "
"Hädelse mot den Helige Ande" är medveten och förhärdad motstånd mot sanningen, "för Anden är sanning" (1 Joh 5: 6). Medvetet och härdat motstånd mot sanningen leder människan bort från ödmjukhet och omvändelse, och utan omvändelse kan det inte finnas någon förlåtelse. Det är därför som hädelse mot Anden inte kan förlåtas, eftersom den som inte erkänner sin synd inte försöker få den förlåten."
- Serafim Alexivich Slobodskoy, den åttonde artikeln i trosbekännelsen
Här slutar mitt PS.