![Bild](/uploads/2/6/1/2/26129942/published/daysofnoah.jpg?1653036192)
φάγω och τρώγω.
"Fago" betyder helt enkelt att äta, och det finns naturligtvis otaliga exempel på det längs och tvärs över Nya testamentet. Där behövs inga exempel.
"Trogo", å andra sidan, betyder inte vanligt, fysiskt ätande alls. Dessa exempel förekommer i NT:
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv; och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen. (Johannes 6:54)
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förblir i mig, och jag i honom. (Johannes 6:56)
Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever genom Fadern, så skall den som äter mig leva genom mig. (Johannes 6:57)
Detta är det bröd som har kommit ner från himlen: inte som edra fäder åt (fago) manna och är döda: den som äter (trogo) av detta bröd skall leva för evigt. (Johannes 6:58)
Jag talar inte om er alla: jag vet vem jag har utvalt, men för att skriften skall uppfyllas: Den som äter bröd med mig har lyft sin häl mot mig. (Johannes 13:18)
Särskilt det näst sista är intressant eftersom den första "äter" som verkligen handlar om vanligt ätande (dina förfäder åt manna) är "Fago", men den andra "äter" är "trogo". Två olika ord för samma handling, för att just understryka att det inte handlar om samma slags ätande? Det är också intressant att sista exemplet, där det verkar handla om faktiskt, fysiskt ätande, handlar det om den första nattvarden, som har en mycket djup symbolisk betydelse för den som begår ätandet.
![Bild](/uploads/2/6/1/2/26129942/published/trogo.jpg?1653036268)
τρώγω; att gnaga, knäcka, tugga råa grönsaker eller frukter (som nötter, mandel, etc.)
Det vill säga; det är vegetariskt ätande, som i Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. (1 Mos 1:29)
Det är därför mycket intressant att Matteusevangeliet också använder ordet "trogo" i liknelsen nedan:
Ty som under dagarna före syndafloden åt och drack de, gifte sig och gifte sig, tills den dag då Noa gick in i arken (Matt 24:38)
När det gäller tempusskillnad mellan dessa ord, måste det noteras att "åt" är ett preteritum medan de andra i Johannesevangeliet är skrivna i presens. Även "Fago" används i både presens och preteritum. Då tänker jag att det inte handlar om ett oregelbundet verb, där hela ordet ändras till ett annat, beroende på vilket tidsform som används, som i det engelska exemplet 'bad - worse'.
Så frågan uppstår: VARFÖR används ordet "trogo" om Noas tid i Matteus-evangeliet och inte "Fago" om det handlade om vanligt, vardagsätande? Och om "trogo" varje gång i alla andra exempel betyder antingen nattvard, eller symboliskt ätande, varför skulle det inte göra det nu, i det här fallet? Och om det handlar om nattvardsliknande, symboliskt "ätande", vem talar Matteus-exemplet då om? Knappast alla som förstördes i översvämningen! De blev ju dömda för deras ondska, och för att de INTE hade någon samvaro med Gud. Snarare bör vi titta på Noas familj! DÄR finns alla de som har någon koppling till Herren, och av Noas familj kan vi verkligen förvänta oss "himmelskt ätande".
Det låter som om ”de åt och drack, gifte sig", gäller Noas familj, och vad DE gjorde före syndafloden! Noa hade en fru, och det hade hans söner också; de åt och drack, som i; tog del av himmelsk natur, och de gifte sig - både med varandra, men också som i; begick ett djupare förbund med Gud?
Härifrån och vidare antar jag att denna version av liknelsen kommer att hålla fokus på Noas familj, och inte på något sätt på dem som förstördes i syndafloden. Då ska vi ta en titt på resten av texten:
Innan syndafloden åt och drack de, Fokus: Noas familj B
gifte sig och gifte bort sina döttrar
till den dag då Noa gick in i arken. Fokus: Förbund med Gud C
Ingen anade/visste något,
innan syndafloden kom och tog bort dem alla. Fokus: Noahs familj B
Detsamma kommer att hända när Människosonen kommer. Fokus; Människosonen A
Så varför antar jag att den andra B-delen också fokuserar på Noas familj?
Därför att Jesus har precis pratat om att gifta sig. "Ingen anade något" låter som en dålig översättning. På engelska står det "de visste inte" och ordet "vet" som används här finns i Bibeln såväl som "veta" som "känna intimt" "Och Adam kände sin fru." ("Adam knew his wife" vs "They knew not")
Frågan är alltså om texten vill säga att Noas folks "äktenskap" inte sattes i kraft förrän efter katastrofen kom och "tog bort dem" vilket INTE betyder att de förstördes i katastrofen, utan att katastrofen fick dem att "föras bort" eller "föras i säkerhet", vilket är den sanna betydelsen av det grekiska ordet "airo": att ta bort
att resa upp, upphöja, lyfta upp
att resa från marken, ta upp: stenar
höja uppåt, upphöja, lyfta upp: handen
Det låter inte precis som att drunkna i en översvämning. Det är också intressant att "tog dem alla bort" på grekiska heter "airo hapas airo". Varför används samma ord två gånger? Är det en grammatisk nödvändighet, eller är det en betoning? Översvämningen kom, och det utlöste upplyftandet (i säkerhet) av Noas familj?
Jesus talar hela tiden om sig själv som en brudgum, och vi som väntar på hans återkomst är bruden. Om det verkligen finns ett budskap här för oss som lever idag, "som det var på Noas dagar", så kommer det äktenskap som omtalas i denna text inte att träda i kraft (naturligtvis) förrän vi är förenade med vår brudgum. Och i den meningen skulle det vara helt logiskt att "visste inte" skulle betyda "äktenskapet fullbordades inte" förrän då, när katastrofen utlöser vårt uppfångande i säkerhet.
Äta nämns också i Lukas-versionen av liknelsen men än en gång är ordet inte "trogo". Dessa människor gifter sig också och gifter bort sina döttrar, men när översvämningen kommer är det inget tal om att de är oinformerade (ordet "vet" används inte alls); floden kommer och förgör allt. Sedan följer en annan liknelse; Lot lämnar Sodom. Innan han går nämns ätande och drickande, köpande och säljande, byggande och planterande. Det finns ingen anledning att tro att dessa människor inte skulle vara invånare i Sodom. Det finns inget i Grekiskan som hintar till att ”ovanliga ord” används, som i fallet ”trogo”.
Som slutord skulle jag vilja påpeka att jag verkligen inte kan någon grekiska. Det enda jag kan göra är att titta på ord som används och se efter hur de används på andra ställen i Nya Testamentet; för att forma mig en bild av vad ordet betyder. Dock är jag språklärare. Så jag är kanske inte helt ute och cyklar ändå när jag uppmärksammar hur olika ord tolkas i betydelse och hur de används, i de olika textavsnitten.
Oavsett, håll till godo, det är verkligen bara mina egna funderingar.